Två år senare

Jag är precis hemkommen från Debaser. Det här är alltså ett fylleinlägg av klassiskt mått. Håll tillgodo. Klockan är inte tillräckligt mycket för att jag ska vara hemma egentligen. Men just i kväll var Debaser mest bara deprimerande, faktiskt. Det var inte bandets fel. Friska Viljor gjorde sitt bästa för att få det att kännas som sommaren 2006 igen. Jag önskar nästan att det kunde vara det. Det var en suverän sommar. Men nu är det 2008 och att vara på Debaser är inte alls som förut. Kanske är jag bara allmänt bitter, vad vet jag, men plötsligt känns det som att folket där är idioter. Uteserveringen har blivit något sorts allmänt Mecka för öltörstande svenssons, som inte har en aning om vad som finns innanför. Jag inser att de gör galna stålar på att ha kö, kö, kö och en överfull uteservering, men känslan är ju fan borta. Att komma ut från en svettig och syrefattig lokal och mötas av ufon som inte har en aning om att det varit en spelning. Att det någonsin är spelningar. Att det finns något annat än lantisträngeln där ute. Jag gick dit för att ligga, men jag gick hem utan att ha sett mer än en liggvärdig individ. Och han stod på scenen. Fuck.