Kan man knulla ut kärleken ur kroppen?

Kan man knulla ut kärleken ur kroppen? Gnugga bort stämpeln han lämnat på ens själ genom att vara med någon annan? Att jag gick ut efter festen i lördags var av det explicita skälet att dra hem någon att ligga med. Jag betalade inträdet, köpte en öl och ställde mig och väntade på någon att gå hem med. Det tog väl någon halvtimme innan jag hämtade ut jackan igen. Den biten var enkel, men jag är fortfarande inte säker på att min plan funkade.

Att jag inte längre är kär har jag skrivit förut. Jag tror fortfarande att det är sant. Det betyder emellertid inte att jag känner mig som något annat än hans. Det gör jag inte. Det är som att jag måste ersätta minnet av hans doft och känslan av hans hud under min med något annat. Någon annan.

Min kropp är fortfarande programmerad att längta efter honom. Att återuppleva det han gav. Det finns ett glapp mellan min tanke och min kropp. Jag kan fortfarande vakna med ett leende för att jag tror att han ligger bredvid. Under natten har ett bleknat minne töjts till en dröm verkligare än någon verklighet. Det är vad jag inte kommer bort ifrån. Vad jag hade önskat kunna radera ut.

Men nu när jag blundar är det fortfarande hans läppar jag snuddar vid med minnet, inga andra. Jag vill att det ska ta slut när det är slut. Jag vill ha bort honom ur mina porer. Men jag vet inte om jag kan jaga i natten längre och fortfarande känna mig som jag. Om det är den jag fortfarande är, eller om jag blivit någon annan på vägen. Inte hans, men heller inte min egen. Något annat i väntan på någon annan. Att knulla in kärleken i kroppen med.